Denna studies syfte a?r att underso?ka va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nstens bemo?tande och insatser utifra?n Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie anva?nds en kvalitativ ansats da?r vi har genomfo?rt semistrukturerade intervjuer med va?ldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtja?nsten. De studier som bero?r va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nsten a?r va?ldigt begra?nsade.

Fem Nyckelord: Förstalinjechef, förväntningar, utfall, tjänsteföretag, varuproducerande företag. Syfte: Att öka kunskapen om skillnaden mellan förstalinjechefens förväntningar inför den första chefspositionen och vad verkligheten sedan visar sig kräva. Vidare vill vi få nya perspektiv på ämnet, se det från en ny synvinkel samt öka kunskapen kring ett område som vi anser saknar tillfredsställande forskning. Metod: Vi har uteslutande använt oss av kvalitativ insamlingsmetod med hjälp av djupintervjuer. Vi har en hermeneutisk ansats och har strävat efter att uppnå en närhet till respondenterna under intervjuerna. Teoretiska Perspektiv: Den teorin vi främst använt oss av är Linda Hills bok; �Becoming a Manager - How New Managers Master the Challenges of Leadership�. Enligt hennes studie så skiljer sig förväntningar och utfall markant åt för nyblivna förstalinjechefer.

Forskning har visat att läroboken står i centrum för undervisningen och att det vetenskapliga innehållet i en lärobok kan sakna noggrannhet och förstärka felaktiga föreställningar hos eleverna. Därför är det viktigt att undersöka om läroböcker är lämpliga informationskällor för både elever och lärare. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur begreppen värme och temperatur framställs i svenska gymnasieskolans läroböcker och att med utgångspunkt i vanligt förekommande felaktiga föreställningar om värme och temperatur, undersöka om det finns grogrund för dessa felaktiga föreställningar i läroböckerna. Som vetenskaplig metod valdes kvalitativ textanalys. För att analysera texten skapades ett analysverktyg som sedan användes på fem gymnasieläroböcker i fysik.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.

I denna uppsats underso?ker jag anva?ndbarheten i SKL:s prenumerationsutskick utifra?n grund- antagandet att man beho?ver veta vad man ska ha texterna till fo?r att fo?rsta? dem. Jag fokuserar pa? tre faktorer som kan pa?verka texternas anva?ndbarhet: den na?rmaste kontexten; vilka genrer SKL skickar ut; samt vilka la?sma?l och fo?rva?ntningar pa? inneha?ll som texternas framsta?llning gynnar.Resultatet visar att texternas fo?rutsa?ttningar att bli la?sta och anva?nda inte a?r optimala. Detta beror bl.a.

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete var att studera förekomsten av felaktiga läkemedelsordinationer på en pediatrisk avdelning. Metoden bestod i journalgranskning av läkemedelsordinationer av inskrivna patienter (n = 94) under två månader, 2012. Journalgranskningen utfördes i journaldatabasen Cosmic och omfattade 543 läkemedelsordinationer vilka granskades utifrån flertalet variabler. Resultatet visade att 174 av 543 (32 %) ordinationslistor var felaktiga. Läkemedelsnamn samt hänvisning till speciallista var angivet i samtliga ordinationer.

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största myndigheter, åtnjuter alltjämt ett väldigt lågt förtroende bland landets medborgare. Tidigare forskning visar att det förekommer att framförallt ungdomar tänker sig att Arbetsförmedlingen hjälper arbetslösa genom konkreta jobbförslag och arbetsförmedlande verksamhet. Tvärtemot visar utredningar att väldigt lite tid läggs på denna typ av handläggning. Dessa förhållanden riskerar att leda till besvikelse och frustration hos nyinskrivna ungdomar, och kan vara en bidragande faktor till det bristande förtroendet. Glappet mellan vad ungdomar föreställer sig att Arbetsförmedlingen gör och vad verksamheten i praktiken går ut på, utgör den centrala problematik som i denna uppsats refereras till som felaktiga förväntningar.

Forskning har visat att förmågan att identifiera korrekta och felaktigavittnes utsagor varierar stark från grupp till grupp (Lindholm 2008).Detta tycks bero på att vissa individer har mer erfarenhet och träningav sådana bedömningar. Syftet med denna studie är att undersöka omdet är möjligt att förbättra förmågan att diskriminera mellan korrektapåstående från felaktiga, genom att ge människor tillgång till kunskapom systematiska skillnader mellan dessa. En grupp med- och en utaninstruktioner om skillnader fick fylla i ett av tre frågeformulär där defick bedöma olika påstående. Resultatet visade att de som hade fåttinstruktioner var bättre på att bedöma olika påstående änkontrollgruppen, under förutsättningar att korrelationen mellanosäkerhetstecken och vittnesprestation var hög. Ytterligare forskningbehövs för att kunna utveckla instruktioner som har starkare effekt ochsom fungerar vid bedömningen av flera typer av påstående..

Människors minnen är felbara och således är det inte alltid som ögonvittnens minnen stämmer överens med vad som faktiskt har hänt. Ett sätt att skilja mellan korrekta och felaktiga minnen är att be ögonvittnet skatta sin konfidens för minnenas korrekthet. Studien undersöker sambandet mellan retrospektiv respektive prospektiv konfidens och korrekthet. Ett experiment utfördes med 22 deltagare som först visades en film av ett brott och sedan intervjuades. Vid 3 tillfällen fick deltagarna skatta sin konfidens för sina minnen av brottet.